ibland känner man känslor man inte trodde fanns alls i kroppen, mycket märkligt det där. men så fort man får ventilera sig så springer som där känslorna och gömmer sig igen och det tackar vi för!

just en dag när sådana känslor visar sig är jag glad att jag är omringad av världens bästa människor.
hälsade på hemma hos kerka idag, alltid ett kärt återseende och hon får en alltid att känna sig som att man är fjorton igen, alltså sådär fruktansvärt fnissig. det kan ju egentligen inte bli bättre!

snart dyker det upp en annan klunga goda människor till min lya och så kör vi en torsdagsklubb på det, vad mer kan man begära en dag som denna!?